Gissa om jag blev tokig?! Jag tänkte mig att det kunde vara skönt att börja med mina dagliga promenader igen nu efter jag har varit förkyld. Så jag kläde på mig och började gå och kände, gud vad skönt att få röra på sig igen. Gick och funderade på om jag skulle gå den vanliga vägen eller gå en kortare sväng för att inte få tillbaka förkylningen. När jag precis har bestämmt mig för att gå den vanliga så slutar musiken i öronen på mig, i en bra låt desutom. Så jag stod och funderade någon sekund och jag valde att gå hem, inge roligt att fortsätta om man inte har musik i öronen.
Det kanske var meningen att jag skulle gå den korta svängen idag för att inte bli förkyld igen. Allt har ju en mening säger ju folk. Så jag får ta och fundera på det.
Har lite bilder på saker och ting här hemma nu igen. En bild är från datarummet med gardinerna, köket med gardinerna (prickiga gardiner) och den sista bilden är Jonas blomster buket som han fick av mig på sin namnsdag.
Heh jag var på äventyr är i förgår. Mamma vaknade av att jag krafsade på golvet. Bra och inte bra. Bra för att jag fick komma till doktorn och inte bra för att hon släppade mig dit. Mamma ringer några samtal och så hon gör sig klar och bara iväg med oss. En kompis till henne kom och höll henne sällskap. Dock hade hon ju mig som sällskap men jag låg ju bara i den mysiga transportburen.
Vi får komma in i ett rum och så vill de ha ut mig på en svart bort, ops tänker jag. Den där grönkläda tjejen börjar fråga frågor till mamma. Hon svarar lite halvt som halvt (mamma tillägger: jag var orolig). Kvinnan börjar känna på min mage och klämmer riktigt ordentligt gjorde lite ont måste jag säga. Sedan så tar hon en vikt på mig, jag väger 5,15 kg, hon ger mig beröm för min fina päls och tandkött (mamma och pappa får en stjärna i kanten också). Sedan så gosar mamma med mig och lovar mig fisk. Har jag sett den ännu?! NÄ!! (mamma säger: OOOOPS, får försöka fixa det imorgon söndag). Sedan kommer kvinnan (vetrinären) tillbaka och kör upp nå kallt och kladigt i rumpan på mig. Jag säger bara BLÄÄÄÄÄÄÄÄ om det alltså. Fy vad jag försökte krypa ihop, men mamma höll i mig. Ingen feber hade jag.
Kvinnan trodde jag hade tarminfektion och att det var därför jag bajsade blod där på morgonen. Med lite medicin så skulle jag bli bra. Nu har jag fått det i tre dagar och det är inge roligt sätt att få medicin. Men det verkar hjälpa.
Nä nu ska jag lägga mig på mattan och ligga heeeeelt utslagen tills mamma säger att hon ska gosa med mig, då springer jag… hehe.
Ha det bra. Brosan säger Mjaaaaaaaaaaaauuuu
Mjaaauuuuu
Åh vad rädd jag blev i morse när jag klev upp. Bamse bajsade blod, jag blev riktigt rädd. Ringde Jonas berättade att jag skulle till vetrinären med honom. Jag ringer få komma dit och de tar in mig mellan två patienter. Vi kom lindrigt undan de tror det är en tarm infektion, så vi har med oss Bamse hem igen. Jag är sååå glad över det, att vi har med oss honom hem. Så det blev medicin i 10 dagar sedan eventuellt ändrad kost sedan så ska allt vara bra.
Åh mina/våra tankar går nu åt två vänner till oss. Håller tummarna och hoppas allt går bra. Vore skoj om det blir imorgon. Vi ses till veckan, då blir din nyfikenhet stillad.
Kram